Hela skogen är full av kulturlämningar om man tittar efter noga.
Ny sida/stenarbetarna_och_stenbrotten.htm

Ny ritad karta norr om Nycklerör i Fröjered ritad med GPS stöd av Arne Möller 2009.

De små röda prickarna markerar små stenrösen som  nu ligger i skogsmarken  har sannolikt uppkommit i samband med svedjebruk för mycket länge sedan.

De röda v-tecknen markerar små runda grävda gropar ca. 2.5 m diameter. 0.5 - 1.0 m. djupa. Ligger alltid på torr mark grusslänt eller back krön. Bör vara förvaringsgropar alternativ kolnigsgropar.
Detta är troligen de äldsta nu bevarade agrara lämningar vi kan se med blotta ögat och som man finner i stora mängder dessutom. Det finns numera betydande utforskningar gjorda i detta ämne publicerat i bokform. Pröva sökordet svedjebruk på nätet så går det hitta en hel del som beskriver svedjebrukens ekologi och kulturhistoriska delar.

Det skulle vara intressant att mer kunna vidja kunskapen om dessa lämningar få dem arkeolog undersökta och daterade med C14. Av vem?

Ett större gravfälten med olika gravtyper finns vid Sventorp Fröjered  ligger ca. 2 km öster området på kartan.

Min teori är att det är människor som  vandrat in i vår bygd med denna kunskap precis som svedjefinnaren gjorde långt senare. Är det möjligen från folkvandringarnas tid eller ännu tidigare? Troligen har det skett i flera omgångar.
Att skaffa uppehälle och  brödföda åt en familj på detta vis var nog det säkraste sättet om man ville överlev det krävdes i stort sett bara utsäde och några få redskap yxor, skäror. Järnet kunde tillverkas på platsen. I stort sett var man oberoende av jordmån och stenar vilket gjorde att man kunde bosätta sig nästan var som hels där man kunde få vara i fred och att freda sin intaga med gärdsgård är troligen en av germanernas första viktigaste rättighets regler. 

Intressant ämne att ta tag i hembygdsvänner ut i skogen å kolla ska ni se att det finns mer än ni tror. 

 Länkar för vidare läsning. Här: http://moller42.se/Orleka/Svedjan/svedjan.htm

De svarta V-tecknen markerar stenbrott.  Ny sida: stenarbetarna_och_stenbrotten.htm
De vi ser på kartan har sitt ursprung från 1930-talets kristider då sk. AK-arbetarna sysselsattes då med  verkliga grovarbeten uti prästaskogen. För att få sönder stora stenar i småbitar borrades för hand i centrum på stenarna, hålet laddades med svart krutet. Många av stenarna på kartan är sprängda eller spräckta som det hette och arbetet har inte fullgjorts av någon anledning. Det finns på ett ställe ett stenbrott som har gjords färdigt men man har inte avhämtat materialet av någon anledning. längs upp till v. på kartan.

 Det var tydligen också ett vanligt sätt att sysselsätta tegelbruksarbetarna på Annefors under vinter månaderna med skogshuggning och stenarbeten vilket dessa lämningar vittnar om än i dag på åtskilliga ställen.

O- på kartan markerar kolbottnar. För övrigt finns det ca 300 kolbottnar kartlagda på Annefors skogsmarker vilka har sitt ursprung från järnbruks epoken 1760 fram till ca.1917.
Mycket av de handlingar som berör Annefors bruk finns bevarat på Kavlås gårdsarkiv och borde väl utforskas närmare av någon med intresse för helheten  än bara person historia. Läs mer ingende om järnbruket på Annefors här men kör då med explorer annars blir det döda länkar  http://moller42.se/Annefors/brandforsakring1810.htm

Skogsområdet på kartan äges i dagsläget av Skara stift och det är södra delen av Prästaskogen på det gamla Prästbolet i Fröjered.
Kråkvattnet och Nycklerör eller Röret är ursprungligen två torp under Prästgården. Nycklerör blev friköpt tidigt och har i dag en ny robotladugård att beskåda när man passerar gården.
Kråkvattnet avfolkades troligen under tidigt1940 talet. Marken är bevuxen med 55-60 årig gran. Stenbärs snår vid husgrunden och en inrasad jordkällare utvisar byggnadsläget.
De blå O- markeringarna på kartan ser ut som stensatta brunnar nästan två meter djupa utan vatten ligger högt å torrt källvatten finns i en aldrig sinande källa några hundra meter norr om platsen dessutom. Kanske är det stensatta potatis gropar. Finns också en rektangulär väl stensatt grop i östlig riktning troligen en sk. höragrop (linberedningsgrop) se markering på kartan.
Kråkvattnets gamla åkrar bestod av en hel del utdikad mossmark och en del fastmarksjord som inte var särskilt stenbunden vanligtvis har torparna odlat och fyllt på rösena med odlingssten vilket inte skett här. Eller var det så de omtalade AK-arbetarna och den ambulerande stenkrossen som även gjorde makadam av ett och annat stenröse. På Svartekulla gjorde man så och de stora stenarna som inte krossen kunde svälja blev kvar.

Ja tiden har sin gång i dag är det lugnt å stilla i markerna med undan tag av ett arbetslag som röjde i ungskogen med hemort i Polen. Folkvandringstiden är inte slut.

Skriv ut sidan å gå ut och kolla på plats om du vill.

Ha så trevligt i skogen, MVH. Arne Möller Tidaholm.