Kommunen och  arkiverade handlingar.

Register Fridene kommun 1863 - 1951 i Hjo arkivet    Sartsidan mm.

Kommunen

Från 1863 till och med 1951 var Fridened egen kommun, liksom alla andra gamla socknar. Genom storkommunreformen 1951 slogs små kommuner samman. Fridene blev en del av Fröjereds storkommun, som dessutom omfattade Korsberga och Fröjered.

Vid kommunsammanslagningen 1973 fördes Fridene ock Korsberga till Hjo kommun och Fröjered till Tidaholm kommun.

De kommuner som skapades genom kommunalreformen 1862 hade inte alls så omfattande verksamhet som dagens kommuner. Skolväsendet stannade kvar hos den kyrkliga kommunen - församlingen. Kommunen skulle inte befatta sig med de verksamheter som sköttes av staten, landstingen eller församlingen. Beslutande församling i kommunen blev kommunalstämman, dit alla röstberättigade kallades. I större kommuner kunde man välja kommunalfullmäktige. Från 1919 var fullmäktige obligatorisk för kommuner med mer än 1500 invånare och från 1938 för kommuner med mer än 700 invånare. I städerna motsvarades kommunalstämman av allmän rådstuga och kommunalfullmäktige av stadsfullmäktige.

Rösträtten var avhängig av fastighetsinnehav och inkomst. För att kunna fastställa beskattning och rösträtt upprättades s .k . fyrktalslängder, där var och en påfördes fyrktal enligt vissa normer. Fyrktalssättningen tillämpades från 1863 till 1909. Bara en mindre del av befolkningen fick genom reglerna kommunal rösträtt. Enligt den valstatistik som gjordes 1871 hade bara 10,1 procent av invånarna på landsbygden rösträtt. Det fanns ingen begränsning av rösträtten uppåt; i vissa kommuner kunde en enda röstberättigad, en stor jordägare eller ett företag, kontrollera mer än hälften av rösterna på kommunalstämman. Även juridiska personer hade rösträtt.
I städerna fanns den begränsningen att ingen fick kontrollera mer än en tjugondel av hela röstetalet i staden. Av stadsbefolkningen hade 17,7 procent av invånarna rösträtt 1871.

Köping och municipalsamhälle
Köpingar var stadsliknande samhällen, med rätt för invånarna att idka handel och hantverk. I köpingen gällde stadslagar, men där fanns ingen rådhusrätt eller magistrat.
Före näringsfrihetens införande 1864 var handel och hantverk i princip förbehållna städerna och deras borgerskap. Undantag var socken- hantverkarna - gärningsmännen - som var verksamma i landsförsamlingarna. Avståndet mellan städerna var på många håll stort, och det var besvärligt för landsbygdsbefolkningen att behöva resa långa sträckor för att kunna sälja sina varor och göra inköp av förnödenheter.

Städernas borgare fick därför rätt att idka handel på vissa orter utanför städerna, först enbart vid vissa tidpunkter på året, senare med fast bosättning och handel året runt. Så uppstod runt om i landet köpingar, knutna till någon speciell stad som lydköpingar. Efter hand gavs också handelsrättigheter till orter utan anknytning till någon viss stad - friköpingar. Som mest fanns ca 90 köpingar i landet.
Köpingarna har varit egna kommuner. På de flesta sätt kom de efter 1863 att likna landskommuner, men de har tillämpat stadsstadgorna (ordningsstadgan 1868, byggnads-
stadgan 1874, brandstadgan 1874, hälsovårdsstadgan 1874).
Om man tillämpade stadsstadgornas bestämmelser på ett tättbebyggt område inom en landskommun skapades ett municipalsamhälle. Det kunde vara en "hamn, fiskeläge eller annan plats med större sammanträngd befolkning". En lag om municipalsamhällen antogs 1898. Municipalsamhället var ingen egen kommun, men hade en särskild municipalstämma och municipalnämnd. I några kommuner fanns t.o. m. mer än ett municipalsamhälle; som mest fanns över 240 municipalsamhällen i landet.



Kommunens olika organ
Här är en förteckning över de vikti- gaste kommunala instanserna och deras arbetsuppgifter:
Barnavårdsnämnd (från 1903) var ursprungligen ett organ innom den kyrkliga kommunen; från 1926 är den ett obligatoriskt organ i kommunerna. Har hand om skydds uppfostran, samhällsvård, fosterbarnsvård, barn utom äktenskapet, bidragsförskott, barnbidrag, husmoderssemester osv.

. Biblioteksstyrelse. Före 1863 hade sockenstämman hand om biblioteket, därefter skulle den borgerliga kommunen inrätta folkbibliotek, men ofta kom denna uppgift att stanna kvar hos kyrkan tillsammans med skolväsendet.

. Brandstyrelse Först 1923 förelåg ovillkorlig skyldighet både förstäder och landskommuner att ordna med tillfredsställande brandförsvar. Brandstyrelsen var dock ej obligatorisk.

. Byggnadsnämnd. Enligt byggnadsstadgan för rikets ståder1875 skulle det finnas byggnadsnämnd i alla städer, köpingar och andra stadsliknande samhällen, där byggnadsstadgan tillämpades. Från 1932 skulle det dessutom finnas byggnadsnämnd på landsbygden, där det fanns byggnadsplan eller utomplansbestämmelser. Från 1948 blev byggnadsnämnd obligatorisk i varje kommun. Uppgifter om byggnationen kan alltså finnas i byggnadsnämndens arkiv från 1875 för stad, men tidigast från 1932 för landsbygden. I byggnadsnämndens akter kan finnas ritningar och beskrivningar. Ofta är akterna mikrofilmade.

 Fattigvårdsstyrelse. Fattigvården blev 1863 en kommunal angelägenhet. Dessförinnan hade sedan 1847 fattigvården skötts av fattigvårdsstyrelse i staden och av sockennämnd
på landet. Beslutande var sockenstämman. Från 1871 inrättades särskild fattigvårdsstyrelse i varje fattigvårdssamhälle. Från 1919 var fattigvårdsstyrelse obligatorisk i alla kommuner och ersattes så småningom av socialnämnden.

. Folkskolestyrelse. folkskolan och dess styrelse, skolrådet, förblev en kyrklig angelägenhet utom i de största städerna vid kommunalreformen 1862. Gradvis fördes skolväsendet över till kommunen.

. Hyresnämnd kan finnas från 1916. från 1918 skulle hyresnämnd tillsättas i stad, köping eller municipalsamhälle, Vars befolkning översteg 5 000. Hyresnämnderna upphörde 1923 men återkom 1942 i kommuner där hyreslagen gäller.

. Hälsovårdsnämnd. .Före 1863 hade sockennämnden på landet och sundhetsnämnden i staden hand om hälsovården. 1863 övertog kommunalnämnden uppgiften på landet. I städerna inrättades 1875 hälsovårdsnämnder. Länsstyrelsen kunde besluta om tillsättandet av hälsovårdsnämnder även för tättbebyggda områden på landet. Från 1900 ledde detta till bildande av municipalsamhällen. Från 1920 kunde särskild hälsovårdsnämnd tillsättas även i landskommun, och 1930 blev den obligatorisk i alla kommuner med mer än 3000 invånare.

Innehållsförteckning  Fridened  kommun 1863 - 1951. Arkiverat i Hjo.